Imorse när jag och William hade vaknat pratade jag en stund med Niklas. Teo var vaken och hade just fått in lite frukost. Han hade sen de kom in till sjukhuset fått i sig 650 ml dropp. Nu gäller det bara att hans mage accepterar mat också.
Jag och William låg en stund och tittade på TV innan det var dags för frukost.
När den var uppäten hoppade vi i poolen. Så badade vi ett bra tag.
Lunch tog vi till rummet. Vi satt på vår lilla altan utanför. Vi tog båda två grillad macka med pommes frites. Jag kände mig fortfarande inte sugen på thaimat. Synd för det är ju så gott!
Efter lunchen åkte vi och hälsade på Teo och Niklas på sjukhuset. Det tog ett litet tag att övertyga William att åka men väl i taxin sa han att han tyckte synd om Teo som var på sjukhus. Innan vi åkte hade vi köpt lite godis som William ville ge Teo för att muntra upp honom lite. Vi hade även packat ner kattenoch tigern så Teo skulle ha dem att gosa med.
Det tog ett bra tag att åka till sjukhuset och när vi blev avsläppta utanför entren sa taxichauffören att han skulle hämta oss igen klockan 20. Väl inne fick vi tala om vem vi skulle besöka och sen fick vi åka upp till avdelningen. Där satt en lite piggare Teo i en sjukhussäng med gröna sjukhuskläder och tittade på TV. Men han såg glad ut över att vi kom och hälsade på.
Niklas passade på att kila ut och köpa lite mat på en matmarknad som var på parkeringen till sjukhuset, typ. När han var tillbaka gjorde jag och William samma sak. Vi åt och killarna kollade på TV och småbråkade. Teo var alltså på bättringsvägen.
Runt 19:30 knackade det på dörren och in kom taxichauffören :-) Han undrade hur det var med Teo... Jag och William sa hejdå och godnatt till Niklas och Teo och sen åkte vi hem.
Det var fortfarande lite köer men på ett ställe släppte det lite och William fällde en rolig kommentar. "Här är det friåkning. Här kör de för vilt"
Sen sa han också fler gånger att det var synd om Teo.
När vi kom hem var klockan mycket men ikväll höll hann sig vaken för både tandborstning och bokläsning.
Väva med papper
8 år sedan
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar