Picknick i gungan

Teo tog en rejäl sovmorgon idag. Jag skulle vara hemma med honom så jag lät honom sova. Tänkte att det är väl lika bra, han är ju inte helt kry ännu. Tillslut, strax före halv nio, hörde jag att han hade vaknat och jag gick in till sovrummet. Han stod vid sängen och såg lite vilsen ut men sken upp som en sol när han fick syn på mig.
Efter frukost och morgonbestyr så gjorde jag i ordning lite matsäck och så gick vi ut. Kompletteringshandlade lite och sen gick vi, via Cafe Cino för en latte, till parken. Så hängde vi där, mest vid gungorna så klart, i lite drygt en och en halv timme. Mycket gung, Teo testade alla gungor utom en, lite studs på studsmattan, två eller tre turer i rutschkanan, lite gräv i sandlådan och sen lite mer gung. Jo, han snurrade på snurran också. Dels själv och dels tillsammans med en flicka som var lite äldre. Han snurrade så han blev alldeles yr i bollen och vinglade hit och dit och dråsade omkull. Jag kunde inte låta bli att skratta :-) Vi åt sen lite picknick, fast Teo hade väldigt svårt att sitta stilla så tillslut så satte jag honom i gungan igen så fick han äta färdigt där. Ibland får man vara lite fiffig!

Gunga!

Idag åkte vi äntligen ut till landet. Bara över dagen men bättre det än ingenting. Teo är fortfarande prickig men piggare och Niklas kände sig också lite bättre. Innan vi åkte hemifrån stod Teo vid dörren och sa “gunga”. Vi svarade att när vi kommit fram så skulle han få gunga. Så åkte vi.

Kvart över elva var vi där och mamma gjorde i ordning lite korv till lunch. Teo mumsade glatt i sig korv och korvbröd, var för sig. Efter maten hjälptes jag och Teo åt att kratta ihop och köra bort all mossan som följt med snön ner från taket på lilla huset. Jag la i skottkärran och han plockade ur. Han ville ju sitta där… Tillslut hade vi i alla fall kört två fulla skottkärror och tömt på komposten och sen fick Teo åka lite skottkärra. Sen kom han på nått. “Gunga?” sa han. Jag hämtade gungan och satte upp. Och sen gungade Teo. “Me” sa han när det var för lite fart. Han gungade säkert 45 minuter. Johan och Cissi hann komma fram och äta en sen lunch medans Teo satt där i gungan. Sen gick vi alla ner till vattnet för att Johan och Niklas skulle hjälpa till att flytta på bojringen. På vägen tillbaka satt Teo och ropade “gunga” i vagnen.

Han fick gunga lite till. Och så var det middagsdags. Teo ville bara gunga. Inget annat dög. Jo, i två sekunder var Baloo rolig men sen snubblade Teo till och satte sig på Baloo och då skällde han till och då blev Teo rädd, så då var det inte roligt längre. Bara gunga. Vi lyckades lura i honom några små bitar lammstek innan han fick sitta i gungan igen. Vi försökte få honom att gunga själv genom att pappa gick och hämtade en plätt och ett rep som han band i plätten och la en bit ifrån gungan. Så gav han Teo andra änden och sa åt honom att dra. Det gjorde han, till min stora förvåning, och så följde ju gungan med men sen förstod han inte att han var tvungen att släppa efter för att det skulle gunga. Men ändå!

Niklas gungade honom lite, tills han somnade. Vilken tröttis! Vi väckte honom när efterrätten kom fram. Det hade han inga problem att äta minsann. Men så var det gott också, mamma hade gjort en bärpaj och hemgjord vaniljglass. Den var populär hos Teo. Sen, tro det eller ej, ropade han “gunga” igen. “Gunga!!”

Gung-galning!

Vattkoppor

Vi vaknade lite sent idag trots att vi skulle lämna Teo tidigt på dagis. Medans Niklas gjorde sig i ordning i badrummet så kravlade Teo ur sängen och stod vid balkongdörren. Det var då jag fick syn på prickarna. Jag hade känt en när jag strök honom över ryggen men trodde att det var en leverprick eller något annat “ofarligt”. Men nu såg jag… Vattkoppor.

Sååå dålig tajming på det. Barn som har vattkoppor får inte gå till dagis och barn över huvud taget får inte vara med på ultraljudet, som vi skulle göra idag på morgonen kl 08:30.

Jag gick in till Niklas i badrummet och sa “jag tror att Teo har vattkoppor”. Sen ringde jag och väckte mina föräldrar som hade ledigt idag på förmiddagen som tur var. Vi kastade oss iväg till Enskede och lämnade Teo där och körde tillbaka till Solna och Karolinska så fort vi kunde.

Strax före halv elva var jag tillbaka i Enskede för att hämta Teo. Jag fick en kopp kaffe och en macka, jag hade ju inte ätit så värst mycket till frukost och var rätt hungrig, medans mamma rapporterade att det mesta hade gått bra. Teo hade varit ledsen i tio minuter efter att vi hade åkt och stått vid dörren och gråtit. Men sen när han insåg att han skulle få macka så blev det annat ljud i skällan och mamma och pappa fick till och med ta av jacka och mössa. Men skorna fick de inte röra. Det enda som sen orsakade ett litet utbrott var tydligen ett blöjbyte. Skönt att det ändå gått ganska bra – speciellt eftersom vi bara lämnade in honom och åkte iväg!

Nappflaskan och musen

I natt vaknade jag till och hörde hur Teo hade vaknat i sitt rum. Han gnydde lite och jag avvaktade på att han skulle antingen komma in till oss eller börja gråta. Han brukar i och för sig komma in till oss helt självmant nu för tiden så vi behöver inte gå och hämta honom. Inte heller i natt. Efter en liten stund och några snyftningar kommer han gående med nappflaskan i ena handen och musen i den andra.
Han gjorde så första gången natten till igår och det verkar han kommit ihåg. Annars  har antingen Niklas eller jag fått gå upp och hämta både nappflaska och mus efter att ha lyft upp Teo i vår säng. Han brukar fråga efter dem. “Myss” säger han om musen. Sötnos.

I natt gick han i och för sig tillbaka till sitt rum med musen och kom sen tillbaka till oss. Jag vet inte riktigt vad han fick för sig men han pratade om “löt” också, vet inte om han tyckte att musen var blöt eller nått.

Pin kaka tuivuitt

Efter ett major utbrott när vi kom hem för att jag inte fick byta blöja på Teo så satte vi oss i TV-soffan en stund och tittade på Bolibompa. Rätt som det var tittade Teo upp på mig och sa “pin kaka tuivuitt”, pekade på TVn och sa “dä”.

Vad sjutton betyder “pin kaka tuivuitt”??????

Farmor ska det vara

Gia kom på besök på eftermiddagen och åt lite lasagne tillsammans med oss. Teo fick en jättefin bok av henne som de satt och tittade i mycket. Efter maten busade vi runt lite och sen var det dags att göra Teo klar för natten. När pyjamas var på och tänderna borstade så gick han och hämtade Gia. Det var hon som skulle natta ikväll. Det gick hur bra som helst.
Det kan gärna få hända fler gånger